Rätten att tiga europakonventionen

Om de rättigheter som nämns i EU-fördragen också är avsedda, bör de användas under de villkor som redan gäller för dem. Hänvisningen till punkt 2 avser konventionens rättigheter och att om rättigheterna i stadgan motsvarar dem har de samma innebörd som i konventionen. Detta gäller för flera rättigheter i stadgan. Detta visar vilka rättigheter i stadgan som har samma betydelse och når konventionen.

En facklig lag kan dock ge ett mer långtgående skydd. Slutligen en hänvisning till medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner. Om rättigheterna i stadgan motsvarar dessa måste de tolkas i enlighet med dessa traditioner. Traditionellt har den svenska lagstiftaren tagit en restriktiv syn på vad som bör betraktas som en begränsning av rätten i RF.

Med denna definition av begränsning har så många förordningar eller brottsbekämpande organ inte alltid varit föremål för RF. Den nuvarande förordningen finns i kapitel 2. Fokus, av vilka en del felaktigt har fokuserats på hur man begränsar rättigheter och hur man går vidare, istället för att fokusera på vilka rättigheter som måste regleras i rättsstatsprincipen och hur de bör skyddas.

Denna restriktiva syn som beskrivs ovan, om vad som utgör en begränsning och därmed hände i mitten av seklet, verkade inte ha förändrats om vi läser det förberedande arbetet före RF till idag. Reviderat Kapitel 2. Ryska federationen, med avseende på begränsade möjligheter, ansågs uteslutande språklig och redaktionell. Visserligen kan förklaringen av det restriktiva tillvägagångssättet i sig förstås som en politisk möjlighet för lagstiftaren att reglera offentliga frågor i Xxhman Svjt år festskrift karin Xxhman svjt Xxrgor så smidigt som möjligt och inte onormalt belasta domstolarna med begränsningar, men argumenten för en, dock, vissa Den bredare strategin är starkare: 1 regler om rättigheter bör i allmänhet tolkas generöst i individens intresse, och därför bör regleringens inverkan också analyseras i termer av begränsning.

Det framgår tydligt av vissa lagstiftningsärenden från talet att denna fråga har beaktats och att vissa som var involverade i lagstiftningsprocessen var villiga att överge det tidigare något konservativa tillvägagångssättet. Målet om skydd av livsmedelsfriheten i 2 kap. Lagrådet konstaterade i sitt uttalande att den föreslagna förordningen innebar en inskränkning av företagsfriheten.

Detta var dock inte överens med regeringen, eftersom förslaget skickades till Landstinget och inte till köpmännen, det var bara en begränsning när man accepterade någon typ av verksamhet, och slutligen orsakades begränsningen av ett viktigt gemensamt intresse. Räkningen som låg till grund för RF-revisionen visar flera intressen i denna fråga.

Uttalandet kan indikera ett skifte i det tidigare angivna restriktiva tillvägagångssättet. Vad skulle vara den nya formuleringen i kapitel 2. Vad betyder ord som övervakning och kartläggning? Vad som menas med övervakning och ifrågasättande kan utvärderas utifrån vad som finns i dessa begrepp i enlighet med det vanliga språket. Detta brev indikerar att den konstitutionella grundaren i alla fall var villig att ta ett bredare tillvägagångssätt för hur begränsningarna av Lege Lazy skulle förstås.

Ryska federationen, Europeiska konventionen och EU-stadgan... i en annan rapport om ersättning för resursbegränsningar analyserades den relevanta frågan om begreppet fastighetsförsörjning i enlighet med kapitel 2. Utredningen utpekades som effekten av en justering av rätten till ersättning som gjordes på grund av grundlagsreglering, och den var bland annat avsedd.

Först gavs några exempel när en sådan begränsning var till hands. Detta kan vara när den allmänna, utan att använda egenskapen, förhindrar vissa användningar av samma, t. Man trodde att vissa begränsningar faller direkt utanför positionen. Det faktum att markägaren eller operatören måste tillhandahålla tillsynsmyndigheter för övervakning och provtagning etc.

Det finns ingen ny rättspraxis från talet där ärendet inte är ett problem, och det är vanligtvis som om frågan inte heller har så mycket praktiskt intresse. Först och främst bör det vara relaterat till lagstiftningsärendet att problemet tas upp och kan föras fram.om det så kallade kvalificerade förfarandet används i kapitel 2. Är detta en obligatorisk lagform i enlighet med 20: e juni?

Det framgår av ovanstående redogörelse att det inte finns någon enda uppfattning om hur begreppet begränsning ska uppfattas.

Rätten till en rättvis rättegång.

Det finns en tendens att titta på begränsningar ur individens perspektiv och effekten av en viss regel. Dessutom talar de då och då om kvalifikationsbegränsningen. Många av de uttalanden som gjorts vid ankomsten av RF i tal uppfattas således inte som lika relevanta, även om det fortfarande kan anses uttrycka tillämplig lag.Först och främst, tack vare EG-domstolens praxis, kan vi ytterligare betona vad som utgör en begränsning av rätten till konventionen.

Den stora skillnaden i RF är att konventionen tolkas dynamiskt och effektivt av EG-domstolen till förmån för en person, vilket innebär att problemet med begränsningar hanteras något annorlunda. Vilka handlingar av staten hänför sig till lagen i en sådan utsträckning att förvaltningsmekanismerna i konventionen bör användas? För att svara på frågan är det nödvändigt att bedöma vilka värden lagen övervägs om och hur de ses på gränsen till en statlig åtgärd.

I EG-domstolens rättspraxis om uppsägning av ett ärende kan du få lite vägledning. Besluten grundas på artikel 35.3. Denna grund för vägran kräver att EG-domstolen gör en viss kort granskning av ärendet och finner att det inte finns tillräckligt med skäl för att verifiera dess meriter. Ur mänsklig synvinkel är det att föredra om Europeiska domstolen behandlar så många fall som möjligt.

Med tanke på domstolens arbetsbelastning måste den naturligtvis vägas i enlighet med den mänskliga rätten till faktisk hänsyn mot en alltför överbelastad och därför kraftigt omskuren domstol. Till exempel, innehav av artikel 1, det första tilläggsprotokollet, skyddar främst ekonomisk lag för en person och dokument som verkligen stör ägaren, men inte avser innehav ur ekonomisk synvinkel, t.

rättvisa visar att värden av icke-ekonomisk karaktär också skyddas. Målet var att markägaren skulle bli medlem i jaktföreningen och därmed göra sin mark tillgänglig, trots att han i princip var emot jakt. Domstolen tog ärendet i sak och fann att begränsningen var oproportionerlig, shagangnou mot Frankrike, i April 29, andra rättigheter testas enligt samma logik och tillvägagångssätt.

Frågor ställs om vilka värden de avser att skydda, om förfarandet är av mindre karaktär eller inte. I målet från EG-domstolen, om en person berövades frihet enligt artikel 5, Guzzardi mot Italien, dom den 6 November, efter att ha vägt de olika faktorerna för fri rörlighet var så begränsad och inkluderade ett så litet område, ansåg domstolen att detta var en sådan begränsning som Artikel 5 avsåg, nämligen frihetsberövande.

När det gäller sådana rättigheter, som enligt konventionen är absoluta och inte bör begränsas, som t. när det är relaterat till begreppen omänsklig behandling är Festschrift Kapitel 2. Ändå Ryska federationen, Europeiska konventionen och EU-stadgan... eller nedbrytningen av behandlingen i artikeln har tolkats. I artikel 52 1 i stadgan anges hur begränsningar av rättigheter kan införas.

Flera rättigheter är begränsade. Vad som utgör en begränsning är i stort sett förenligt med konventionens system för rättigheter, inklusive praxis. Fackföreningens lag kan alltid ange det i samma artikel, ge ett mer avlägset skydd. Detta bör innebära att flera villkor kan täckas av vad som utgör en begränsning och därmed testas av ämne. När det gäller rättigheter i stadgan, som också finns i EU-fördraget, måste de utövas på de villkor och inom de gränser som anges där i enlighet med artikel 52.

Om de rättigheter som finns i stadgan härrör från medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, måste de tolkas i enlighet med dem i enlighet med artikel 524. Således kan flera rättigheter i stadgan ingå i alla dessa artiklar, och det kan därför finnas överlappning mellan dem. Även om principen är gemensam för alla tre verktyg som diskuteras i denna presentation, finns det skillnader som måste belysas.

Kraven på juridiskt stöd regleras i kapitel 2. Ryska federationens lånekrav är formella, eftersom det krävs att förordningen som begränsar rätten definieras av riksdagen som lag. Detta krav analyseras inte i Eka m: s konstitutionella kommentarer. Målet bör dock vara att den av riksdagen fastställda lagen uppfyller vissa kvalitetskrav. Sådana krav kan vanligtvis bäst uppfyllas i förberedande arbete inom ramen för det lagstiftningsförfarande som föreskrivs i RF och RO.

Hänskjutningsförfarande Kapitel 7. Av denna anledning är det dags att lämna in en remiss när vi pratar om lagens kvalitet. Tiden för remiss regleras inte i RF, även om det i praktiken finns ett visst specificerat krav för utarbetande av ett relativt speciellt lagförslag. En granskning av advokatsamfundet kan bidra till att lagstiftningsförslag som begränsar rättigheter inte godtar rättigheterna i 2 kap.

RF när. Av denna anledning bör advokatrådet också ha lite tid att kunna uttrycka sin åsikt. Regler som begränsar rätten, men som inte finns i form av en lag i enlighet med XX 20, bryter därför mot Ryska federationen oavsett innehåll. RF sedan XVI 12. Annars verkar det som om denna fråga inte har beaktats i våra domstolar.I artiklarna 5 och 8-11 i konventionen anges uttryckligen kravet på rättsligt stöd för en begränsning, som bör betraktas som en konvention.

Detta anges också i andra artiklar i tilläggsprotokoll som reglerar begränsningar. Kravet är inte formellt, till skillnad från vad som anges i RF. Ändå bör det finnas stöd i den nationella lagstiftningen för den övervägda åtgärden, som också bör uppfylla vissa kvalitativa krav.

Det bör vara tillräckligt tydligt, möjliggöra rimlig förutsägbarhet och det bör vara allmänt tillgängligt. Kravet på rimlig förutsägbarhet är avsett att förhindra att godtycklighet utövas. Detta i sig hindrar inte diskretionära värden, men de bör göras i ganska tydliga strukturer ur ett mänskligt perspektiv. Beroende på hur begränsningen nämns och hur den påverkar en person får kravet på laglighet en annan betydelse i praktiken.

Om det är en frihetsberövande kan högre krav rimligen ställas på principens värde än om det är annorlunda, vanligtvis mindre störningar. Denna tentamen uttrycks dock främst i en proportionalitetsgranskning som kan uppfattas av praktiken. Till skillnad från nationell praxis finns det en omfattande praxis från EG-domstolen i förhållande till ett rättsligt krav.

Detta kan tyckas förvånande, med tanke på att flera stater som är medlemmar i Europarådet verkar upprätthålla en hög rättsstatsnivå. I artikel 52 1 i stadgan anges att ett av villkoren för att begränsa rätten är att den är uppfylld enligt lag. I artikel 52 3 anges att de rättsliga kraven i stadgan är förenliga med konventionens rättigheter i situationer som är förenliga med konventionens rättigheter.

I artikel 52 2 anges vidare att de rättigheter som erkänns i stadgan och som finns i fördragen utövas på de villkor och inom de gränser som anges i stadgan. I dessa fall blir betydelsen av EU-rättsprincipen avgörande. På samma sätt hänvisas till medlemsstaternas allmänna konstitutionella traditioner i artikel 52. 4: Om några grundläggande rättigheter erkänns i stadgan, som också erkänns av medlemsstaternas konstitutionella traditioner, måste rättigheterna tolkas i enlighet med dessa områden.

Detta innebär också att medlemsstaternas uppfattning om rättsbegreppet kan påverka hur begreppet stadga bör förstås. Ryska federationen, Europeiska konventionen och EU-stadgan... detta innebär att det måste vara lämpligt, det vill säga att tillgodose intressen som påstås vara legitima. Det måste finnas åtminstone mellanliggande åtgärder för att uppnå målet.

Slutligen måste den vara i ett rimligt förhållande till de intressen den är avsedd att möta. Om detta inte är fallet är begränsningen inte tillåten. Principen uttrycks av vad som föreskrivs i kapitel 2. Det framgår av konventionen att EG-domstolen tillämpar en princip som inte uttrycks direkt i konventionen. Slutligen anges detta direkt i artikel 52 1 i stadgan. I praktiken är denna princip sannolikt densamma, men den har fått en viss skillnad beroende på vilken kvarn och i vilket sammanhang den användes.

Det har också historiskt sett haft mer eller mindre betydelse i olika rättsliga instrument. Dess praktiska värde är mycket högt. EG-domstolens praxis har med denna princip påverkat den utveckling som har skett i Sverige under de senaste 20 åren. På samma sätt har den allmänna proportionalitetsprincipen, som länge varit etablerad i EU, påverkat både Konventionsrätten och tillämpningen av den svenska lagen.

I allmänhet finns det en interaktion mellan olika verktyg, och dess betydelse förändras ständigt. Proportionalitetsprincipen i RF var närvarande ur ett av syftena med formuleringen, enligt vilken begränsningen aldrig bör gå utöver vad som är nödvändigt, med tanke på det syfte som orsakade det, är att lagstiftningsförsamlingen beslutar, noggrant rapporterar om deras mål.

Efter fält Det handlar med andra ord om att kräva tydlighet och öppenhet så att den senare kan kontrolleras genom lagstiftning. I flera moderna lagstiftningsärenden har denna princip diskuterats lite närmare: man har berört T. Principen har också klargjorts närmare i den nyare svenska NJA-rättspraxis. på hur JNK 15: 1 är utformad, de frågor som ska ställas enligt dessa 1 rå Ref.

Karin Xxxhman Svjt festivalåret Karin Xxxhman Svjt Årslagen är 1 om åtgärden kan leda till önskat resultat, 2 om det finns färre mellanalternativ och 3 om vinsten beaktar den överträdelse som åtgärden innebär. När det gäller Greene-Greene har proportionalitetsprincipen beaktats när det gäller frågan om godkännande av åtal skulle strida mot skyddet för yttrandefriheten i RF NJA.

Domstolens bedömning var densamma som lagstiftarens, och därför fanns inga överträdelser av denna princip. När det gäller manga behandlade HD däremot principen mer självständigt jämfört med lagstiftaren, och i vissa fall ifrågasatte den sin bedömning. Det hittades inte så. I konventionens lag har principen en stark och betydande ställning.

Inledningsvis började den utvecklas mot bakgrund av formuleringen i artiklarna 8-11, som definierar kravet på vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle för att en begränsning ska betraktas som en konvention. Detta krav har omvandlats till proportionalitet i allmänhet, och det har också införlivats i tillämpningen av andra artiklar. Praxis på detta område är omfattande och kan läsas mot bakgrund av den lag som den hanterar.

Revisionsrättens eget utrymme att bedöma om det har skett en överträdelse av konventionen för att använda denna princip har ökat avsevärt. I princip hävdar domstolen på grundval av detta huruvida en överträdelse har inträffat eller inte. En av charternyheterna är bland annat. Betydelsen av kravet på proportionalitet i lagen bestäms - med avseende på andra principer i detta avsnitt - på grundval av lag.

Om denna rätt finns i konventionen kommer det att vara dess proportionalitetspraxis som ger vägledning. Dessa är de rättigheter som finns i EU-fördraget, tolkningen av principen får vägledning från den. Det finns en rik rättspraxis från EG-domstolen som visar hur den tillämpar principen. För närvarande anges det också i artikel 5 4 i fackföreningsfördraget om dess tillämpning på EU-institutionerna.

Detta är det subjektiva syftet med den lag som nämns där, eller den historiska tolkningen av de nämnda rättigheterna. Det finns förberedande arbete för både RF, konventionen och stadgan, men deras betydelse varierar något. I svensk rätt är förarbete traditionellt viktigt för att förstå svensk rätt. De används ofta i domstolar. Detta nämns ofta i år Festskrift 2 Kapitel 2.

Ryska federationen, Europeiska konventionen och EU-stadgan... för tidigare förberedande arbete i nya lagstiftningsärenden. Före talet är det preliminära arbetet en åsikt om hur rättigheter ska tolkas som det viktigaste. Som ursprungligen nämnts fanns det till och med en diskussion - om skyddet av äganderätten då i kapitel 18 - med innebörden att förarbetet skulle ha företräde framför en tydlig och otvetydig RF-text.

Detta tillvägagångssätt bör inte vara giltigt idag, med tanke på hur skyddet av rättigheter har utvecklats. För närvarande, med tanke på att vi börjar få rättspraxis angående Kapitel 2. Mycket kan förklaras av det faktum att vi lever i en tid av snabb förändring och att förarbetet därför snabbt är föråldrat. Lagstiftaren misslyckades helt enkelt med att förutsäga en viss situation eller att EG-domstolens beslut i EG-domstolen skulle ha förändrat rättsläget på ett visst sätt.

Ändå är det preliminära arbetet informativt: de betonar lagstiftarens synvinkel vid en viss tidpunkt, och därmed kan de förstå utvecklingen av rättigheter i tid. De ger också god kunskap om de sammanhang där rättigheter beaktades i olika lagstiftningsärenden och när domstolarna bedömde om begränsningarna var konstitutionella eller inte. Ett viktigt tillägg till dem är de konstitutionella kommentarer som nyligen har publicerats.

Det finns också förberedande arbete för varje tilläggsprotokoll, varav några har en modernare förkortning. Deras praktiska innebörd varierar något, och Europeiska domstolen har gett dem en viss mening genom åren för att tolka konventionen i enlighet med dess författare.

Rätten att tiga och rätten att inte vittna mot sig själv innebär att de behöriga myndigheterna inte bör tvinga misstänkta eller tilltalade att lämna information om dessa personer inte önskar göra detta.

Det är dock troligt att det finns enighet om att de bör användas med försiktighet, eftersom de oftast är så föråldrade eller historiska nu. Rättigheterna har utvecklats avsevärt sedan talet utan hjälp av tidigare arbete och med hjälp av en progressiv europeisk domstol. Därför tillåter tolkningen av förarbete som hjälp inte domstolen att utveckla rättigheter i modern riktning. Respekt för kulturell och språklig mångfald fastställs för närvarande också i artikel 3.

Artikeln är också baserad på förklaring nr. Förklaringen till artikel 23-jämställdhet mellan kvinnor och män, första stycket i denna artikel, grundades på artiklarna 2 och 3. Den inspirerades också av artikel 20 i Europeiska sociala stadgan i dess reviderade lydelse den 3 maj och av punkt 16 i den offentliga stadgan om arbetstagares rättigheter. Den bygger också på artikeln i andra stycket med en kortare version av artikeln som förklarar artikel 24 - barnets rättigheter.

Denna artikel är baserad på New York-konventionen om barnets rättigheter, som undertecknades den 20 November och har ratificerats av alla medlemsstater, särskilt artiklarna 3, 9, 12 och 13 i denna konvention. I punkt 3 beaktas det faktum att fackföreningslagstiftningen, som en del av skapandet av området med frihet, säkerhet och rättvisa, omfattar civilrättsliga frågor med övergripande konsekvenser, för vilka artikel 81 i fördraget om Europeiska unionens funktioner ger befogenheter och bland annat kan.

Förklaringen till artikel 25 är äldres rättigheter. Denna artikel har inspirerats av artikel 23 i den reviderade europeiska sociala stadgan och artiklarna 24 och 25 i den offentliga stadgan om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare. Deltagande i det sociala och kulturella livet inkluderar naturligtvis deltagande i det politiska livet. Förklaring till artikel 26-integrering av personer med funktionsnedsättning principen i denna artikel bygger på artikel 15 i Europeiska sociala stadgan och återgår också till punkt 26 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter.

Den tillämpas i enlighet med villkoren i fackföreningslagstiftningen och i nationell lagstiftning. Hänvisningen till de relevanta nivåerna avser de nivåer som föreskrivs i unionsrätten eller i nationell lagstiftning och praxis, som kan omfatta den europeiska nivån när den föreskrivs i unionsrätten. Förklaringen till artikel 28 är rätten att förhandla och rätten till kollektiva åtgärder.

Denna artikel grundar sig på artikel 6 i Europeiska sociala stadgan och på den offentliga stadgan om arbetstagarnas grundläggande sociala rättigheter. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna inom ramen för Fackföreningsdomstolen i enlighet med artikel 11 i Europakonventionen. När det gäller lämpliga nivåer för kollektiva förhandlingar, se Förklaringar till föregående artikel.

Formerna och gränserna för kollektiva åtgärder, inklusive strejk, omfattas av nationell lagstiftning och praxis, liksom frågan om de kan genomföras parallellt i flera medlemsstater. Förklaring till artikel 29 - rätt till tillgång till arbetsförmedlingar denna artikel grundar sig på artikel 1. Förklaring av artikel 30-skydd mot uppsägning utan saklig grund. Denna artikel inspirerades av artikel 24 i den reviderade sociala stadgan.

Förklaring av artikel 31-rättvisa arbetsvillkor 1. Han inspirerades också av artikel 3 i den sociala stadgan och punkt 19 i gemenskapsstadgan om arbetstagares rättigheter och, när det gäller rätten till anständiga arbetsvillkor, artikel 26 i den reviderade sociala stadgan. Förklaring av artikel 33 är en artikel om familjeliv och en professionell artikel. Den bygger också på artikel 8 i graviditet och förlossning i den europeiska sociala stadgan, och inspirationen hämtades från artikel 27 i rätten till jämlikhet för arbetstagare med familjeansvar i den reviderade sociala stadgan.

Begreppet Moderskap täcker tiden från befruktning till amning. Förklaring av artikel 34-principen om Social trygghet och socialt stöd i artikeln. Han måste respektera unionen när han utövar de befogenheter han har fått i enlighet med artiklarna och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Hänvisningen till sociala tjänster avser fall där en sådan tjänst skapades för att ge vissa fördelar, men betyder inte alls att en sådan tjänst ska konfigureras om den inte redan finns.

Begreppet Moderskap bör tolkas på samma sätt som i föregående artikel. Punkt 2 grundar sig på artiklarna i punkt 3, inspiration hämtades från artikel 13 i Europeiska sociala stadgan och artiklarna 30 och 31 i den reviderade sociala stadgan och punkt 10 i gemenskapsstadgan. Detta bör respektera unionen i samband med den politik som grundar sig på artikeln i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Förklaring till skyddet av artikel 35 i Gizohazard principerna i denna artikel bygger på en artikel i EU-fördraget, som nu har ersatts av en artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna 11 och 13 i Europeiska sociala stadgan. Artikelns andra mening återger artikelns förklaring till artikel 36-tillgång till tjänster av gemensamt ekonomiskt intresse till denna artikel är helt förenlig med artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och skapar ingen ny rättighet.

I artikeln hänvisas endast till principen att en fackförening måste respektera tillgången till tjänster av gemensamt ekonomiskt intresse som föreskrivs i nationella bestämmelser när dessa bestämmelser är förenliga med unionslagstiftningen. Förklaring till skyddet av artikel 37-miljö principen i denna artikel grundades på artiklarna 2, 6 och i EU-fördraget, som nu har ersatts av artikel 3.

Den inspirerades också av bestämmelserna i vissa nationella förordningar.Förklaring av artikel 38-konsumentskydd principen för denna artikel baserades på en artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikeln förklarar artikel 40-rösträtt och rösträtt i kommunala val. Denna artikel motsvarar rätt garanti enligt den artikel den gäller enligt förklaringen till artikel 41-rätten till god förvaltning artikel 41 bygger på unionen som rättssamhälle den härstammar från rättspraxis där bland annat god förvaltning var Det fastställs bland annat som en allmän princip i lagen.

Reg, S. antagande av rättsakter som främjar en öppen, effektiv och oberoende europeisk förvaltning. I punkt 3 presenteras en rättighet som nu garanteras i artikel b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I punkt 4 presenteras den rätt som nu garanteras i artikeln, rätten till ett effektivt rättsmedel, vilket är en viktig aspekt av denna fråga, garanteras genom artikel 47 i denna stadga.

Europakonventionen har utvidgat denna rätt till att omfatta handlingar från institutioner, organ och myndigheter i allmänhet, oavsett form, Se artikel förklaring till artikel 43 - Europeiska ombudsmannen. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förklaringen till artikel 44 är rätten att göra framställningar. Den korrekta garantin i denna artikel garanteras i artiklarna 20 och i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Förklaring av artikel 45-fri rörlighet och bosättning. Den rätt som garanteras i punkt 1 är den som garanteras i artikeln i punkt 2, påminner om den behörighet som unionen beviljat i enlighet med artiklarna 77, 78 och 79 i fördraget om fördraget. Europeiska unionens funktionssätt. Av detta följer att beviljandet av denna rättighet beror på utövandet av institutionerna med denna behörighet.

Förklaringen till artikel 46 är diplomatiskt och konsulärt skydd. Den korrekta garantin i denna artikel garanteras i artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt; se Förutom den rättsliga grunden för artikeln enligt domstolen gäller denna allmänna princip i fackföreningsrätten även för medlemsstaterna när de tillämpar fackföreningsrätten.

Avsikten med att införa denna rättspraxis i stadgan var inte att ändra det system för kontroll av den laglighet som föreskrivs i fördragen, inklusive reglerna om huruvida ärenden kan tas för direkt talan vid Europeiska unionens domstol. Europakonventionen diskuterade unionens system för laglighetskontroll, inklusive regler om huruvida mål kan uppnås och bekräftas, medan vissa aspekter av dem ändrades, vilket återspeglas i artiklarna - i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt i artikeln i den fjärde staten.

Artikel 47 gäller för fackliga institutioner och medlemsstater vid tillämpningen av fackföreningslagstiftningen samt för alla rättigheter som garanteras enligt fackföreningslagstiftningen. Andra stycket motsvarar artikel 6. Beslutet måste offentliggöras, men pressen och allmänheten kan uteslutas från rättegången eller en del av den för allmänheten, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle eller när minderåriga intressen eller skyddet av privatlivet därför krävs eller i det i den utsträckning som domstolen anser det absolut nödvändigt, under särskilda omständigheter där allmänheten skulle skada rättvisans intressen.

Med undantag för dess tillämpningsområde gäller dock de garantier som erbjuds enligt Europakonventionen på samma sätt för unionen. När det gäller tredje stycket bör det noteras att i enlighet med Europadomstolens rättspraxis bör allmän rättslig hjälp tillhandahållas om detta är en förutsättning för att ett effektivt rättsmedel faktiskt ska kunna garanteras.

Europeiska domstolens beslut av oktober 9, Airey, Serie A, volym 32, C. förklaring av artikel 48-presumtion om oskuld och rätt till försvar artikel 48 motsvarar artikel 6. Den som har anklagats för ett brott anses vara oskyldig tills hans plikt är fastställd enligt lag. Den som har anklagats för brottslighet har följande minimirättigheter, som utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och i detalj, informeras om innebörden och grunden för anklagelsen mot honom, Jag har tillräckligt med tid och möjlighet att förbereda mitt försvar, C, för att försvara mig personligen eller som rättegångsassistent, när han själv utsett eller, när han inte har tillräckliga medel för att betala en rättslig assistent, för att få en sådan fri, om intresset för rättvisa hävdar att förhöra eller förhöra vittnen mot honom och att vittnena själva ringde och förhörde på samma villkor som de vittnen som trodde honom, e, vilket inte hjälper till att tolken, om han inte förstår eller talar det språk som används i domstol.

Förklaring av artikel 49-principer om laglighet och proportionalitet i förhållande till brott och straff denna artikel återger den klassiska regeln om den icke-eteriska effekten av lagar och straff på straffrättens område. Ett tillägg har gjorts i form av en retroaktiv regel för mildare straffrätt, som finns i många medlemsstater och som presenteras i artikel 15 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Ingen kan hållas ansvarig för någon handling eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller kan en strängare böter uteslutas än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks. Denna artikel hindrar inte åtal och bestraffning av en person som begått ett dokument eller underlåtenhet, som vid den tidpunkt då det begicks, var kriminellt i enlighet med de allmänna rättsprinciperna som erkänts av civiliserade stater.

I punkt 3 presenteras den allmänna proportionalitetsprincipen i fråga om brott och straff, som har fastställts i medlemsstaternas allmänna konstitutionella traditioner och i EG-domstolens rättspraxis. Ingen kan åtalas eller tolkas på nytt i en straffrättslig rättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har slutgiltigt frikänts eller dömts i enlighet med lagen och den rättsliga processen i den staten.

Bestämmelserna i föregående stycke utgör inte ett hinder för behandlingen av ärendet i enlighet med lagen och den rättsliga processen i den berörda staten, om det finns bevis för nya eller nyligen respekterade omständigheter eller om ett allvarligt fel har begåtts i ett tidigare rättegångsförfarande som kan påverka resultatet i målet. En avvikelse kan inte härröra från denna artikel i enlighet med artikel 15 i konventionen.

I, artikel 7 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen och artikel 10 i konventionen om bekämpning av korruption. När det gäller de situationer som avses i artikel 4 i protokoll 7, nämligen tillämpningen av denna princip inom samma medlemsstat, en lag som garanterar samma innebörd och tillämpningsområde som motsvarande lag i Europakonventionen.

Avsikten är att klargöra att stadgan i första hand är tillämplig på fackliga institutioner och organ i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Denna bestämmelse har formulerats i samklang med artikel 6. Punkt 2, tillsammans med punkt 1 i andra meningen, bekräftar att stadgan inte bör innebära någon utvidgning av de befogenheter och den information som unionen tillhandahåller i fördragen.

Vi talar om ett uttryckligt omnämnande av vad som logiskt följer av subsidiaritetsprincipen och eftersom unionen bara har de befogenheter som den har utsetts. De grundläggande rättigheter som garanteras i unionen påverkar inte utöver de befogenheter som fastställs i fördragen. Enligt punkt 1 andra meningen kan unionens institutioner följaktligen främja de principer som fastställs i stadgan endast inom ramen för dessa befogenheter.

I punkt 2 bekräftas också att stadgan inte kan leda till att fackföreningsrättens tillämpningsområde sträcker sig utöver fackföreningens befogenheter i enlighet med fördragen. Jag, förklaringen till artikel 52-räckvidden och tolkningen av rättigheterna och principerna i artikel 52 är att definiera räckvidden för rättigheterna och principerna i stadgan och fastställa regler för hur de ska tolkas.

Punkt 1 behandlar restriktionssystemet. Omnämnandet av fall av gemensamt socialt intresse som erkänns av en fackförening omfattar både de mål som anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och andra intressen som skyddas av särskilda bestämmelser i fördrag, dvs. Punkt 2 avser rättigheter som redan uttryckligen garanterades i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och som erkänts i stadgan och som för närvarande finns i fördrag, särskilt rättigheter som följer på unionsmedborgarskapet.

Detta gör det klart att dessa rättigheter kommer att fortsätta att utövas under de villkor och begränsningar som gäller för lagen i den fackförening som de bygger på och som definieras i avtalen. Systemet med rättigheter som erhållits i enlighet med EU-fördraget och som för närvarande ersätts av fördraget ändras inte som en stadga. Punkt 3 syftar till att tillhandahålla det nödvändiga sammanhanget mellan stadgan och Europakonventionen genom att definiera regeln att rättigheterna i denna lag, eftersom de motsvarar de rättigheter som garanteras i Europakonventionen, också bör ha samma betydelse och räckvidd, även när det gäller tillåtna begränsningar, som i Europakonventionen konventioner.

Av detta följer särskilt att lagstiftaren, när den fastställer begränsningar av dessa rättigheter, måste följa samma standarder som anges i det detaljerade systemet med begränsningar i Europakonventionen och därmed tillämpa de rättigheter som omfattas av denna punkt. Europeiska gemenskapernas domstol. Hänvisningen till Europakonventionen gäller både konventionen och protokollen.

Betydelsen och omfattningen av garanterade rättigheter bestäms inte bara av ordalydelsen i dessa instrument utan också av rättspraxis i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och i Europeiska unionens domstol.