Hur påverkar spel hjärnan

Vid nio eller tio års ålder fick barn psykologiska tester som gav ett mått på deras allmänna intelligens och kognitiva förmågor. Barnen och deras föräldrar fick också svara på frågor om hur mycket tid barnen spenderade med TV och tittade på videor, dataspel och sociala nätverk.

När vi spelar nätspel stimuleras det som kallas lustcentra i hjärnan, och när vi vinner får hjärnan en belöning vilket gör att vi vill spela mer.

Datorspel ökade intelligensen, drygt 5 barn följdes två år senare och fick sedan upprepa psykologiska tester. På detta sätt kunde forskare studera hur barns prestanda förändrades från ett fall till ett annat och testa individuella skillnader i den första dimensionen. Studien kontrollerade också genetiska skillnader som kan påverka intelligens och skillnader som kan vara relaterade till föräldrars utbildning och inkomst.

I genomsnitt spenderade barn 2,5 timmar om dagen på TV, en halvtimme på sociala medier och 1 timme spelade dataspel. Resultaten visade att barn som spelade fler dataspel än genomsnittet också ökade sin intelligens mellan de två dimensionerna med cirka 2, 5 IQ-poäng mer än genomsnittet. Men sociala medier och TV hade ingen effekt, hade ingen tydlig effekt, varken positiv eller negativ, av att titta på TV och videor eller sociala medier.

Men resultaten ger stöd för det faktum att skärmtid som regel inte har någon negativ inverkan på barns kognitiva förmågor, och att spel på datorn kan bidra till att öka intelligensen. Detta stämmer överens med flera experimentella studier av dataspel, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Att spela snabba actionspel på dator och tv utvecklar hjärnan och synen mer än om man inte spelar alls, eller om man spelar lugnare spel.

Utforskningen påverkas av miljöfaktorer. Resultaten överensstämmer också med forskning de senaste åren som har visat att intelligens inte är en permanent funktion, utan något som påverkas av miljöfaktorer. I en studie av universitetsstudenter i Sverige och Italien grävde hon och hennes kollegor djupare in i hur människor som använder sociala medier påverkas mycket.

Vi såg också att problematisk användning av sociala medier var starkare förknippad med sociala problem, psykosomatiska symtom och dålig självbild jämfört med problematisk användning av dataspel, säger Lisa Thorell. Samtidigt betonar hon att vi inte vet hur de som upplever de negativa effekterna av sociala medier skulle mätas utan dem.

En kontroversiell diagnos, även om studien inte indikerar några dataspel som negativa för psyken, finns det oro. Till skillnad från beroende av sociala medier, dataspel eller diskriptur klassificeras det som en beroendeframkallande diagnos av WHO. Men diagnosen diskuteras, förklarar Anders Nilsson, som genomför flera beteendestudier specifikt inom dataspel, som har blivit problematiska för människor på ett sådant sätt att spelandet har gått utöver andra områden i livet och lett till ytterligare negativa konsekvenser för, Till exempel träning och relationer.

Samtidigt får vi inte glömma att dataspel också kan ha en positiv effekt på hälsan, säger Anders Nilsson. Vissa som överdoserat på dataspel kan befinna sig i andra risksituationer eftersom de har en sådan tendens - skulle det vara bättre eller sämre? När allt kommer omkring ser man att alkoholkonsumtionen minskar bland ungdomar och där dataspel kan ha viss inverkan, säger han.

Oro för en minskning av fysisk aktivitet, att fysisk aktivitet lider av för många dataspel och andra skärmar, oroar mycket. Unga människor rör sig mindre och mindre, och övervikt krymper med åldern, särskilt bland killar. I en studie med mer än tusentals tonåringar inom gymnastik och högskolesport, som Gisela Nyberg, forskare vid Institutionen för Global folkhälsa, Karolinska Institutet, såg forskare en koppling mellan skärmen och dålig hjärthälsa.

Efter fält Tonåringarna fick svara på frågor om hur mycket de hade flyttat och hur mycket skärmtid de hade. De som svarade att de hade deltagit i någon form av atletisk aktivitet hade bättre kondition, enligt cykeltestet de fick göra. Foto: titel: Troll YLVA Troll Lagerros Ylva Troll Lagerros, läkare vid överviktscentret i Stockholm som forskar om levnadsvanornas inverkan på hälsa och framtida sjuklighet på hälsoministeriet, är solist vid Karolinska Institutet, för några år sedan var det ganska övertygat om att mer skärmtid är förknippad med mindre fysisk aktivitet-och att det delvis kan förklara den höga andelen övervikt i socialt utsatta områden, där barn vanligtvis inte har ett så stort antal planerade sportaktiviteter.

För att se om hypotesen var korrekt genomförde hon och hennes medarbetare en mindre studie av mellanstadier och gymnasieelever i två skolor inom ett mycket varierat socioekonomiskt område. I en skola var 31 procent av barnen överviktiga. Resultatet som Ylva Lagerros troll fick väntas inte. Fysisk aktivitet konkurrerade inte med skärmtid. Enligt henne var det inte heller mer skärmtid på det lågsociala ekonomiska området.

Det fanns inte heller någon koppling mellan skärmtiden för föräldrar och barn.Enligt henne växer våra tonåringar upp i en kultur där det finns mycket tid på skärmen, den här tiden är svår och rå. Pojkarna hade dock fem gånger mer skärmtid i form av spel jämfört med tjejerna. När hon frågade barnen om de var nöjda med skärmtiden eller om de ville öka eller minska den, fann hon fler skillnader mellan pojkar och flickor.

Flickorna var antingen glada eller ville skära ner på skärmtiden, för killarna var tvärtom. Studien är liten och trollet YLVA Lagerros vill tydliggöra att det behövs mer seriös forskning som kan verifiera resultatet. Till skillnad från Gisela Nybergs större studie undersökte hon inte barnens kondition. Sociala medier har ändrats till fysisk aktivitet, där kopplingen mellan skärning och psykisk och fysisk hälsa är komplicerad i en annan studie som Mats Hallgren arbetat med.

Där följde forskare flera tusen tonåringar i fem år och såg hur förväntad denna fysiska aktivitet sjönk när psykisk sjukdom steg. I en uppföljningsstudie tittade forskarna på vad som hände efter att de bad deltagarna att ersätta en timmes skärmtid med en timmes fysisk aktivitet. Å andra sidan hade ersättning av en timmes dataspel för träning inte en sådan effekt.

Mats Hollgren menar att det idag behövs experimentella studier som kan svara på vad som händer i ungdomars hjärnor vid olika typer av styckningar. Med ökande sårbarhet kommer hälsoproblemen sannolikt att öka-och riskerna för ohälsa, säger Anders Nilsson. En av hans pågående studier på skärm och överdrivet datorspel är baserad på barn och ungdomar mellan 12 och 17 år som är inskrivna i Bup.

Han genomför också en studie där han börjar med ett dubbelregister för att ta reda på hur miljöfaktorer kan påverka risken för att dataspel får negativa konsekvenser. - Det är ett relativt outforskat område, säger han. Barn med ADHD kan fastna i dataspel idag visar forskning utförd av Lisa Thorell att det finns en tydlig koppling mellan ADHD och överdrivna dataspel.

Den ännu opublicerade studien inkluderar barn som fick en tidig diagnos av ADHD, och hon följde dem från förskola till gymnasiet.