Varför använda man mobilen

Det första mobiltelefonisystemet i Sverige inträffade i år, då det första samtalet gjordes av ingenjören Stu Laurent och var tvungen att hoppa över Ur. Systemet var baserat på ett relä, som var upp till åtta sekunder innan samtalen var anslutna. Elektroniken var baserad på rör. Detta orsakade att enheterna lockade mycket energi, vägde cirka 40 kilo och fixerades i bilar.

Efterföljaren baserad på MTB-transistorn minskade vikten till cirka 9 kg och gav en snabbare anslutning. MTB-nätverket öppnades och fick majoriteten av abonnenterna. MTB avbröts ett år senare började Televerkets radiosektion utveckla MTC, som skulle bli världens första automatiserade mobilnät med världens första cell, men det insåg snart att denna teknik inte fanns för att genomföra planerna.

Som en nödlösning utvecklades MTD för det manuella nätverket, vilket tekniskt sett var ett steg bakåt. Systemet fungerade mellan och, och, i de flesta fall, telefonerna fungerade för att ansluta 20 abonnentsamtal. Inom ett år hade NMT 35 abonnenter i Sverige, och väntelistor måste införas när efterfrågan var större än nätet var tydligare.

Det finns inte tillräckligt med forskning i de nordiska länderna om hur elever i grundskolan använder sina mobiler, enligt Christina Olin-Scheller.

NMT introducerades i år, vilket ledde till en ökning av kapaciteten. Martin Cooper från Motorola äger en prototyp av den första helt bärbara mobiltelefonen.

Syftet med mobiltelefonen var ursprungligen att den skulle användas i en bil. På svenska kallas denna typ av mobiltelefon också en biltelefon. De första designades med inspiration från tidigare telefoner och radioapparater. Innan föreställningen handlade det bara om de stora enheterna, som verkligen var avtagbara, men som inte var bekväma eller lätta. Det fungerade, men bara när bilen stod stilla.

Då vägde biltelefonenheten cirka 35 kilo och kunde installeras i bagageutrymmet på en personbil. Systemet hade begränsad täckning, och sedan var samtalen anslutna med överföringstelefoni. I USA användes systemet före tal. Tillsammans med Motorolas vice vd och chefsingenjör John Francis Mitchell började Motorola utveckla lättare bärbara enheter under ett sekel. Cooper ville vidareutveckla tanken och skapa bärbara telefoner som människor kunde använda var som helst.

Den första helt bärbara mobiltelefonen skapades och vägde cirka två kilo. Under hösten är han medveten om en serie tv-program om hjärnan och samtidigt turnerar han landet med en föreläsning. Det finns appar att ladda ner den här mobiltiden. Köp en väckarklocka och en handled. Kasta mobiltelefonen ut ur sovrummet. Använd inte telefonen för funktioner som du inte behöver.

Stäng av Push-meddelanden. Det är svårt att motstå att plocka upp en mobiltelefon när den ringer och vi avbryts ständigt. Gör mobilen svart och vitt. En färglös skärm Ger Oss lägre dopaminnivåer. Då använder vi mobiltelefonen lite mindre. Du har inte en mobiltelefon nära dig när du gör något som kräver koncentration. Placera det helst i ett annat rum. Avsätt tid för att kontrollera SMS och e-post några minuter i timmen.

I mitten av September fick SACO-medlemmar i Stockholm möjlighet att lyssna på Anders Hansen när Danske Bank hyrde biografen Rigoletto och erbjöd biljetter.

Vuxna i Sverige ägnar 3–4 timmar om dagen åt mobilen.

De slutade så snart som möjligt. Problemen som Anders Hansen väcker ökar både nyfikenhet och ångest. Kontrollerar vi mobiltelefonen eller kontrolleras vi? Och vad händer verkligen i hjärnan när du spenderar så mycket tid på din mobiltelefon? Mobilanvändningen har ökat varje år som en person har funnits i år, och det betyder att det har funnits cirka 10 generationer.

Men knappast en generation har vuxit upp med smartphones. Hjärnan vi har är utformad för livet på savannen, där de bodde i grupper om människor. Det är inte förvånande att vi påverkas mentalt av en snabb övergång där det inte finns några jämförelser i mänsklig historia. Övergången från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle tog mycket längre tid än vad det gjorde för smartphones att bli en stor del av våra liv.

Idag spenderar vuxna i Sverige i genomsnitt 3-4 timmar om dagen på mobila enheter och tonåringar spenderar ännu mer. Och det växer snabbt. Under de senaste åren har den dagliga mobilanvändningen ökat med 20 minuter per år. Anders Hansen är läkare och psykiater. Han skrev boken"skärmens hjärna". Enligt Anders Hansen har forskning bara skett under de senaste två åren.

Mobiltelefoner ger oss stötar, vilket forskning hittills visar att mobiltelefonen stör vår förmåga att fokusera, även när vi inte tittar på den.